Livet Me Simon och Linus..

Alla pratar om den här tvåbarnschocken om du som jag är så tänkte jag att den har jag ju redan gått igenom när Simon föddes, i alla fall varannan vecka. Men tänk så fel man kan ha...

 

Jag vet inte om det beror på Simons ålder, alltså ålderskillnaden mellan barnen med det här är riktigt tufft. Är det inte den ena som gråter, så är det den andra. Eller varför inte, den ena börjar och drar igång den andra? Men när det är lugnt så är det riktigt mysigt. Jag känner att jag börjar få rutin på det här med att vara två-trebarnsmamma.

 

När det inte är K vecka ser det it såhär ungefär

Simon vaknar alltid före Linus nånstans mellan 6-7, så jag går upp och sätter på en film och sen lägger jag mig en stund igen. Sen går jag upp och fixar frukost som vi äter tillsammans och jag passar på att få på Simon kläderna. Efter det brukar Linus vakna och han får på sig rena kläder. Ibland vill han ha mat men oftast väntar han tills vi lämnat Simon. Jag lämnar Simon till 8.30, tar en promenadomväg hem och ger Linus mat när vi är hemma. Han är vaken en stund och somnar sen. Då passar jag på att plocka och fixa lite i hemmet. Sen lägger jag mig i soffan och går upp när Linus vaknar för mat. Äter själv mat och sen leker jag med Linus, vi pratar, gymmar, skrattar och sjunger. Sen är det mat och sova igen. Klockan 16 hämtas Simon och vi går hem och fyller på energiförådet lite. Jag börjar med mat, Simon leker och Linus antingen sover eller sitter i babysittern med mig i köket. Vi äter mat och vi avslutar kvällen lugnt i soffan med lite tv. Pyjamasar på vid 18, 19 lägger sig Simon och Linus somnar mellan 19.30-20.30. 

 

När barnen sover njuter jag av att få sitta i soffan själv. När David inte är hemma blir det sena kvällar för att jag njuter. Men jag måste börja lägga mig i lagom tid, det blir så lite sömna annars på nätterna...